Fluffs combat manual

Grundläggande stridstaktik

Till att börja med så finns det tre raser jag kan se att det finns en stor chans att vi hamna i strid med: Människor, drower och orcher. Jag tror att det krävs olika strategi för att vinna över dem. Så here it goes:

Till att börja med 2: Det här är på inget sätt en heltäckande beskrivning som kommer att göra dig till Legolas, utan bara ett par snabbt nedskrivna tankar för att få igång en diskussion. Om intresse finns så kan jag alltid utveckla mer krong andra områden, fråga gärna.

Människor:
Bland människolajvarna finns det väldigt många bra soldatgrupper, grupper där man faktiskt övar samordnad strid. Gemensamt för de flesta är dock att de är uppbyggda kring en sköldmur som strider på linje. Det största kardinalfelet vi kan göra är att möta dessa grupper och detras sköldmurar på ett öppet fält, de kommer att krossa oss, jag lovar.
Det vi måste göra är att bryta deras linjer. Vi alver är lätt rustade och kan röra oss snabbt, därför kan vi lätt utmanövrera en sköldmur. Istället för att möta dem skall vi gå runt deras flanker (ändarna på sköldmuren). Det optimala är om vi också kan få in dem skogen där små grupper alver kan angripa snabbt från alla håll och skjuta ett par pilar. Följer människorna efter är det bara att man leder dem i ett förbrett bakhåll.

Vidare läsning om hur det går när sköldmuren inte håller
http://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Hastings#The_Battle


Drow
Drower är nästan helt precist människornas motsats. Det man också måste ta hänsyn till är deras ringa antal, jag tror väl att det finns max 20 drower på lajvområdet. När vi möter drower gäller det att inte backa, drowers mentalitet är sådan att man inte gärna stannar och offrar sig för sin nästa, om de upptäcker att alverna står fast och är redo att hjälpa drowerna att dö för vilket ändamål nu striden än gäller kommer de fegaste (smartaste?) av dem att vända på klacken och sticka.

Drowers mentalitet
http://xorlarrin.blogspot.com/


Orcher
Mot orcher rekommenderar jag samma taktik som mot människor. Orcher är tyngre rustade än oss alver, därför gäller det att splittra dem och angripa dem i mindre grupper.

Några av er kanske invänder mot att det är offkunskap som ligger till grund för den här texten, men jag vill snarare hävda att det är alvisk allmänbildning att i alla fall veta något om de andra raserna.

Alla kommentarer är mycket mer än välkommna!

Eftersom ingen skrev någonting så antar jag att det jag skrev var perfekt, eller att ingen bryr sig...
Hur som helst tänkte jag hoppa till ett annat ämne nu, nämligen spaning.

Att vara spanare

Då det inte räcker med lita grundläggande taktiker för att vinna alla strider går vi som sagt på spaning nu. Det är extra intressant eftersom många faktiskt spelare spanare.

Så, varför är det viktigt med spaning? Att veta var fienden är och hur många soldater de har i sin styrka är grundsten för att kunna lägga upp en bra taktik. Att veta att det till exempel står ett gäng svartklädda typer nere på ängen som vill anfalla alvhem är ju förvisso bra att veta, men om man också vet att deras högra flank består av stora Uruk-hai och deras vänstra av små vättar så blir det ju självklart att man sätter in den största stöten till vänster för att bryta fiendens linjer snabbt.

Spaning är som namnet antyder en ganska passiv syssla, man står helt enkelt och iakttar. Vad skall du då titta efter? och ännu viktigare, vad skall du rapportera? När man spanar är man oftast en bit ifrån huvudstyrkan, så det tar tid att springa fram och tillbaka för att berätta om allting. Grundregeln är att du omedelbart skall rapportera saker som har stor betydelse för din grupps uppgift. Om din grupp är på jakt efter ett människofölje så är det inte nödvändigt att du springer direkt till din stridsledare och talar om att du sett en ensam mörkeralv.
Dock finns det saker man alltid rapporterar som till exempel större grupper med beväpnade individer, en mörkeralv som möter en alvstyrka, inget hot, trettio mörkeralver däremot kan vara något som äventyrar hela uppdraget.

Ännu viktigare än att du rapporterar saker snabbt är att du rapporterar rätt. Under ett lajv kom en alv till alvhem och svor på att det var ”tusentals” mörkeralver som skulle invadera alvhem. Det visade sig att det var en grupp på tolv som var på väg till offlägret…
Felaktiga eller överdrivna rapporter trubbar av! Första gången man hör om ett anfall är det kul att rusa ut och försvara, den fjortonde gången det är falskt larm är det dock inte lika kul.

Ett litet tips till slut är att när du skall uppskatta antal, räkna i grupper om fem eller tio, det blir oftast tillräckligt exakt. Istället för att räkna fienden en och en (eller, gud förbjude, inte alls) räkna dem 5, 10, 15, 20. Det underlättar!

Rapportera direkt
- Stora grupper beväpnade personer/saker
- Saker av vikt för ditt uppdrag (letar ni drower, rapportera om drower)
- Sånt som du bedömmer som viktigt, spanarna är första och viktigaste linjen, se till att den fungerar väl

Rapportera när tillfälle ges
- Obeväpnade grupper eller enstaka individer
- Beväpnade grupper som inte utgör hot mot ert uppdrag
- Allt övrigt du sett

Rapportera inte alls:
- Joggare
- Luftballonger
- Flygplan (Inte ens "plåtfåglar")
- Skördetröskor
(Allt på listan har setts inlajv)

Nu är alla kommentarer mycker mycket mer än välkommna, skriv någonting! vad som helst!

Bra skrivet!

Mycket bra skrivet, jag håller med!
En sak som jag tycker är viktigt också är kroppshållningen, vi måste visa att vi inte är rädda genom att stå rakryggad och åtminstone verka som att man kan använda sitt vapen. Det kan påverka fienderna på så sätt att de kanske överväger att inte slå till om vi ser diciplinerade, säkra och starka ut.
Det är ju också ytterligare en grej att spela på, ens kroppshållning. Det är många som tänker på detta men fler borde spela på det!

Du har helt rätt! Hur man ser ut inför fienden är sjukt viktigt. Här kommer en sak som kanske inte kommer att få oss att se snygga ut, men om vi kan göra det här inlajv kommer det inte spela någon roll hur vi ser ut inför fienden, för de kommer vara döda

För e som följer med vad som händer på forumet så fanns det en annan post på ungefär samma ämne, men eftersom jag kom fram till att den var värdelös skrev jag en ny istället.

Stridsgruppen

** När det står ”stridsledare” i texten syftar det på utpostens stridsledare, ”gruppledare” syftar på en stridsledare för en enskild alvgrupp**

För att kunna genomföra några mer avancerade taktiska manövrar behöver vi en sak som delvis redan finns bland alverna: underbefäl. En stridsledare kan inte, hur skicklig han eller hon än är, leda mer än ett tjugotal alver innan det blir omöjligt att ha en överblick hinna ge order till alla. Detta gäller speciellt om man är i skogen där man inte kan se mer än ett par meter och på natten då det är helt omöjligt att se var alla andra alver befinner sig.

Som jag sa så finns redan den här organisationen redan på plats då många alvgrupper redan har stridsledare (gruppledare), utöver utpostens stridsledare. Det vi gör i nuläget, och måste komma ifrån är att när alverna samlas för att strida tillsamans upplöses grupperna till en enda stor klunga där ingen förutom stridsledaren tar initiativ. Grundläggande för att ändra på detta är två saker, för det första

Övergripande stridsplan: Stridsledaren måste ha en övergripande stridsplan så att alla alver vet hur striden skall utkämpas. Det är extra viktigt alla gruppledare känner till denna plan väl.

För det andra:

Uppdragstaktik. Uppdragstaktik är att istället för att inte tala om för en grupp exakt vad den skall göra utan vad den skall uppnå . Man ger den ett uppdrag. Då kan gruppledaren (som kommer att vara på platsen där uppdraget skall genomföras och då vet mycket mer om hur man bästa löser uppgiften än stridsledaren) besluta hur uppgiften bästa ska lösas.

Exempel

Stridsledaren vill att en människogrupp på ängen skall fördröjas så att förstärkningar hinner komma till alvhem. Istället för att skicka en styrka med order att angripa människorna väljer han ut en grupp och säger åt gruppledaren att fördröja människorna (Stridsledarens övergripande stridsplan är alltså att fördröja människorna för att vänta på förstärkningar. Den grupp som sänds till ängen var medveten om för att veta hur länge som fördröjningen måste pågå och varför den är viktig).

När gruppen har kommit till ängen beslutar den iväg skickade stridsledaren hur man bäst löser sitt uppdrag. Håller människorna på att anfalla måste man kanske slåss, står de kvar på ängen kan man kanske istället helt enkelt gå ut och prata med dem en stund.

Frågor? Kommentarer? Är det någon som ens läser det här? 

jag läser, med vi är så rörande överens!
bra skrivet. jag är inte så insatt i stridstaktik men det hela verkar väldigt logiskt!

Eftersom alver i hög grad använder pilbågar kan det vara smart att se på Lanchester's Square. Det är en matematisk formel för skjutvapen-strid där stridsvärdet baserat på antal är antalandet stridande i kvadrat.

I en strid 3 mot 2 är värdena alltså 9 mot 4. Genom att koncentrera anfallen kan man utnyttja det.

I försvarskrig kan det annars vara smart att sprida skyttarna med ett avstånd på 25 m mellan. Det tvingar fienden att antingen dela sina styrkor eller göra två anfall.
Varje påbörjat anfall är en bonus eftersom det betyder en ny runda med att springa mot försvararen under pilregn.
Om fienden delar sina styrkor skal bara angriparna mor den ena sektionen beskjutas. Den andra sektionen flyr när det är nödvändigt och omgrupperar när de kan. De kan fly mot den första sektionen i en indirrekt linje för att stärka den.

Nen: Kul att du håller med. Nu gäller det bara att få alla som inte håller med att läsa och bli övertygade.

Jens:
Jag vet inte hur mycket relvans Lanchester's Square har i det här sammanhanget, den baserar sig ju på utnötningskrigföring (attrition warfare) och alverna kan inte strida på det sättet pga sitt låga antal och sina extremt låga födslotal.
Men, du har helt rätt i det du säger om kraftsamla sin anfall, det är en av manöverkrigföringens grundprinciper. Jag kommer att komma till det senare hur vi alver optimalt bör utnyttja vår rörlighet och våra bågar för att snabbt kunna kraftsamla mot en punkt i fiendens linje och därigenom vinna en förkrossande taktisk överlägsenhet. Fast det är å andra sidan ganska avancerade grejjer som det tar millitären nästan ett år att utbilda folk till att göra... Vi har en timme på lajvet, förhoppningsvis.

Nja...utnötningskrig har ju huvudsakligen att göra med det storskaliga kriget. Ls Square handlar om taktiska situationer, där varje soldat alltid har möjlighet att skjuta på en annan soldat.

Det vill jag inte riktigt hålla med om, även om termen utnötningskrig kanske främst förknippas med storskalig strategi så har den ju extremt stor inverkan på den taktiska nivån. Ta Sovjetunionen under andra världskriget som exempel. De visste att även om de förlorade fem soldater för varje tysk de kunde döda skulle de ändå vinna en strategisk seger till slut, därför blev deras taktik att utnyttja närmast suicidala frontalangrepp.

Sedan är Ls square ett räkneexempel som helt och fullt bortser från taktisk planering och bara tar hänsyn till hur många soldater du har och hur många soldater fienden har samt hur många som dör av beskjutning. Ett klassiskt exempel på utnötningskrig, eller?

Återigen skall jag dock påpeka att jag helt håller med dig om de grundläggande tankarna men kanske inte tillämpningen av Ls square.

Ja, jag vet inte.
Om man ser varje situation där målet är att döda fienden som utnötning, så OK.

Poängen är att jag huvudsakligen ser matten i det.
Oavsätt målet med striden så blir det intressant att:
a) se om man kan vinna
b) ha bra metoder för att beräkna varriablerna.

Exempelsituation.
En fiendesturka har under en period spanats.
Analysen är att fienden baserar sig på täta formationer med stora sködar som manövreras av skickliga centrala ledare.
Beslutet är att döda ledarna vid ett lämpligt tillfälle.

Vid ett tillfälle observeras ledarna vara ute i skogen med en skara män kring sig.
I den situationen kommer matten in: Kan vi, med de medel som är till handa i situationen, besegra fienden.
I den situationen kan Ls Square vara mycket relevant för att räkna ut kampvärdet hos de två sidorna, även om självfallet andra faktorer spelar in.
Exempelvis: Jag bedömmer att fienden troligt kommer försöka fly eftersom de inte har någon poäng med att stanna. Jag beslutar att en grupp skall cirkulera dem innan angreppet för att stå ivägen för deras troligaste flyktväg.
Den gruppen måste klara att möta fiendens styrka.

Om någon av dessa uträkningar ger dåliga resultat kan det vara lämpligt att göra ngt helt annat, som att hämta fler soldater, eller avvakta och se vad som sker.

Slutligen är det alltid relevant att göra sådana uträkningar, även om man överväger en helt annan taktik. Det kan ju avslöja fiendens möjligheter för att använda utnötningskrig mot en själv.

Men som jag tolkar den säger Ls lagar inte något mer än att den största styrkan alltid vinner. Jag kan se deras relevans för att beräkna förluster under de enorma slag som stod under första världskriget och för att avgöra den optimala mängden trupper att postera i ett geografiskt begränsat område. Jag kan dock inte se dess relevans för lajv.

Om jag får bygga vidare på ditt exempel:
Styrkan som kommer att fly är sexton personer, enligt Ls lagar behöver vi då skicka fler än sexton för att slå dem.
Är det något jag missar?

Sedan tror jag att du misstolkade det jag skrev om utnötning, ta till exempel slaget vid Cannae, Hannibal dödade massor med romare (c:a 60 000) men slaget är ändå en mästerlig uppvisning i manöverkrigföring. Om Hannibal istället hade förlitat sig på stor numerär och gjort ett frontalanfall för att uppnå samma mål, då hade det varit frågan om utnötningskrigföring.

För alla som inte är militärhistorianördar
http://sv.wikipedia.org/wiki/Slaget_vid_Cannae

he he Låt oss fylla krukor med ormar:)
(fast det var väl ett annat slag, det)


Men till saken. Nej det är självfallet inte nog med att skicka nog med soldater, utan det är flera faktorer som spelar in.
Vilka vapen mot vilka fiender, är styrkan tränad nog, hur ser terrengen ut och vad för rustningar har de etc....
På lajv har vi dock den fördelen att saker som tex rustningar ofta kan mätas väldigt konkret i tal:)

MEN
Även om en massa faktorer spelar in så kan man inte se bort från varje enskilld av dem; bara antallet soldater vinner ingen kamp, men man vinner inte utan heller.

Ls Sq säger bra mycket mer än så egentligen om man ser till talen. Den är ett utmärkt redskap för att grovt räkna ut tex hur många egna förluster man får räkna med om man tex vill halvera fiendens antall.
ELLER
Om man möter en kille med många fler kp kan den hjälpa till att räkna ut hur många extra soldater som krävs för att slå honom.

Föra att kunna avgöra om en styrka är starkare än en annan behöv träning, så lång är vi överens (hoppas jag)

Water shapes its course according to the nature of the ground over which it flows; the soldier works out his victory in relation to the foe whom he is facing.
Therefore, just as water retains no constant shape, so in warfare there are no constant conditions./ Sun Tzu

Gerilla och utnötning krig är enligt mig samma sak. En mindre styrka som slår ner en större för att den är mer mobil
Men tycker vi är lite utanför ämnet nu. Ni kan börja en ny tråd med strategi om ni vill

Något vi borde göra är att träna upp grupper t.ex. gruppbefäl, Spanare, special förband m.m. eftersom det är lättare att säga åt några spanare att flanka än några random skyttar

Några såna grupper kommer skapas på nästa lavjv, Jag kommer ta hand om ett special förband och Górwêleth kommer träna några spejare.

Något som är att rekommendera för lite större grupper(6+) som kommer ha många beväpnade är att ha ett eget rang system med gruppbefäl, underbefäl, 1-2 spejare, och fasta stridspar/stridsgrupper för då behöver stridsledaren bara till dela er ett bra grupp namn t.ex. Blå eller ekorre

Några specialister kommer alltid av naturen....folk är bra på olika, men jag skulle egentligen föreslå en generell flexibilitet i det militära.

gruppnamn....Se na luine nyano sinome, i kotumor ranya...

Eftersom dtta är Fluffs combat manual förbehåller jag mig full rätt att definera vad som tillhör ämnet eller ej
Eller lite mer seriöst så är vi faktiskt inte utanför ämnet, anlednigen till att tråden heter som den gör är att den förhoppningsvis i framtiden skall bli en manual för alver som vill spela stridande roller. Tanken är att jag skall ta de posterna som har en rubrik och sedan sätta ihop dem till ett dokument där det är enkelt att hitta det avsnitt man behöver: Vill man spela spejare läser man avsnittet om spejare.

Anledningen till att jag lägger upp sakerna här och inte bara skriver allt på en gång är att jag gärna vill få fler vinklar på det jag skriver om. Jag har studerat en del militärteori men saknar i princip helt praktisk erfrenhet som man tex får av att göra lumpen eller vara stridsledare på ett lajv. Därför vill jag att så många som möjligt skall få en chans att ha åsikter och kommentarer posterna så att jag kan uppdatera dem.

"När gruppen har kommit till ängen beslutar den iväg skickade stridsledaren hur man bäst löser sitt uppdrag. Håller människorna på att anfalla måste man kanske slåss, står de kvar på ängen kan man kanske istället helt enkelt gå ut och prata med dem en stund."

Inte en chans att Gorwêleth ställer mig och PRATAR med en grupp människor som planerat att anfalla alvhem >.<

Annars tycker jag att det som handlade om hållning var mycket bra =) Hållning och framförallt: FOKUS! Visa tydligt att du är skärpt och fokuserad på din uppgift, Stå inte och dröm, häng på pilbågen och pilla med svärdet i en väntande situatuin, ens om den blir långvarig. Uppvisa tålamod och fokus, alver har all tid i världen. Och vakta förfan din rygg!

Det är också därför som din roll är helt opålitlig när det gäller mäniskor... Men, kan ingen skriva en liten guide till allmänt alvspelande, för saker som hållning är ju inte direkt relaterde till strid, även om de är grymt viktiga för alvspelande.

Ariath skrev:

Det är också därför som din roll är helt opålitlig när det gäller mäniskor... Men, kan ingen skriva en liten guide till allmänt alvspelande, för saker som hållning är ju inte direkt relaterde till strid, även om de är grymt viktiga för alvspelande.

Jag kan varmt rekommendera en uppträning av rygg och sidomusker....det gör mirakel för hållningen.
Så kan man pröva att gå med en bok på huvudet.....

just det om att att inte stå och hänga på pilbågen eller pilla med svärden under väntan gör väldigt mkt in för en stridande situation. Mer fokus på vad som kommer hända betyder att man kommer prestera bättre.
Sen om någon ser oss ser det mer skrämmande ut om de som ska strida är super fokuserade än om de står och dag drömmer.

Fast å andra sidan kanske man kan se till att folk inte behöver stå och vänta länge, då det är risk att de börjar pilla med svärd, utan se till att alla hela tiden har en uppgift... Man kan utse vaktposter, livvakter åt stridsledaren, snabbinsaststyrka som hela tiden måste vara bredd på strid osv. Det gäller för stridsledaren att se till att folk har saker att göra, jag tror jag skall skriva en liten bit om hur man skall spela ledare... Men inte nu, tenta om tre timmar. Yey!

I slutändan tror jag personligen att det är bäst att inte synas så illa mycket....

en viktig sak som jag tycker att ALLA alver ska träna på är att GÅ TYST. krävs träning men skapar stämning, jag tänker framför allt på när vi marcherade på vägen från demongrottan och allt man hörde var hasningar från skor som mötte grus. Alver är tysta och rakryggade som sagt, även när dom marcherar

Kul läsning här speciellt mot drow . Dock så tycker jag man ska bara se väldigt självsäker ut på att slåss för då brukar de flesta undivka att söka strid med en.

Vill tillägga att vi har fått igenom piwafwi-regeln for drowerna som vi ska bara dubbelchecka så att det inte kan missbrukas. Så ni kanske inte ska låta oss fly

För er som inte vet så är piwafwi en magisk drowmantel som fungerar som extra rusnting. Dock på lajv så är det bara pilar inte kan skada oss när vi flyr dvs alvpil inte funkerar när man skuter på våra ryggar när vi springer/flyr från ett anfall. Så vi kan inte använda oss av dem när vi anfaller eller backa in i strid. Om man skulle sno en sådan piwafwi så kommer de vittra sönder av solljuset på ytan och har man den enbart på nätterna så kommer den ändå att vittra sönder med tiden pga drowmagin som inte fungerar lika på på ytan. So drow only grej

Anledningen att vi skapade denna regel är för att vi är så få drowlajvare plus att de flesta av oss har piwafwi på sig. Så när vi springer så känner vi ändå inte av pilarna då de piskas bort med allt fladdrande från piwafwin.

Sista sak är säkerhet i strid som jag tycker är viktigaste punkten som lyser av sin frånvaro här. I en större strid är det lätt att man skadar varandra så jag tycker många behöver öva/tänka/påminnas hur de ska slåss under striden. Tex ta tag i en matel när personen flyr är rent utav ondskefullt på riktigt eller hur man ska skjuta pilar på kvällarna då de är lättare att träffa någon i ansiktet. Hugga uppifrån ner riskerar att man kan träffa någon på huvudet osv.

Anledningen jag tar upp detta är för att jag tycker det har slarvats och folk som skadas på riktigt under en strid börjar ske lite för ofta. Jag kan förstå att man har adrenalin pumpandes och hinner inte tänka till osv men detta gör det ännu viktigare att kunna lugna sig och uppfatta vad som händer och hur man slåss under strid.