Den första av alla Väktare var Alquana den Godtrogna. Hon var dotter av ljuset. Hennes skratt var likt gyllene bjällror och hennes hår lyste som solens strålar. Alver drogs till Alquanas ljus och hon tog emot dem med den värme som hon alltid utstrålade. Det var detta som lade grunden till det som senare skulle bli de tolv alvklanerna. De andra väktarna såg Alquana omringad av kärlek och orubblig lojalitet och med tiden kom även de att få egna följare. Ljusets klan, Calina, har dock alltid varit den största av alla alvklaner och detta tar de stor stolthet vid.
Alla levande varelser, såväl växter som djur, är försedda med en livskraft; att skada ett träd utan anledning är lika hemskt som att skada en person. Konfronterad med ondska försöker de tillintetgöra den med vänlighet och exempel, emellertid i fall motiverade, angriper Calina med en enastående hängivenhet och kraft. De är väldigt observanta och har ett skarpt minne även bland alver. I fält är de skickliga, modiga och plikttrogna. De utstrålar en aura av självsäkerhet som inspirerar andra.
Calina har alltid varit den klan som har haft mest gemensamt med Högalverna. Vissa av de lärda i Calina hävdar att de än gång i tiden var av samma klan. I dagligt tal uttrycker de sig höviskt och artigt. Calina är så nära kavaljerer som skogsalver någonsin kan komma. Ärligheten är högt värdesatt bland Alquanas följare och är en av de huvudpelare som spelar in i alla Calinas handlingar.
Högst upp i Calinas ”system” i Lai-taurë-mar befinner sig de som härstammar av Thalion Gildarius, den förste av alla klanledare. Många av dem är inblandade i affärer anslutna det stora Rådet på ett eller annat sätt. Denna krets kommunicerar sällan med omvärlden då de finner den för tillfällig för deras smak. Calina har bestått i över 4000 år och är motvilliga till förändring. Ingen gifter sig utanför klanen utan tillstånd och tillstånd är sällan beviljat. Calina anser giftermål utanför den egna klanen vara ett av de värsta brotten mot etiketten.
I Lai-Taurë-Mar befinner sig också en av Calina klanens stoltheter, nämligen ”deras” stora bibliotek. Biblioteket är öppet för allmänheten, men präglas diskret av Calinas seder och kultur. Poesi används för att hedra väktarna, skildra historia och prisa de hedersvärda och ärliga.
Calina värdesätter perfektion, dels av dem själva men även från allt runtomkring dem. De är dock samtidigt förlåtande och har överseende med dem som inte uppfyller kraven. Denna ”dubbelmoral” driver vissa klaner (främst Morinthar och Othari, men även ibland Vaiwa) till enorm frustration då de ej kan finna något konkret att anmärka på. Enligt Calina har de andra klanerna har inte nått samma nivå av förståelse och fulländning som dem och Calina ser det som deras uppgift att hjälpa dem att nå en djupare insikt. Att lära andra genom exempel är ett motto.
Rubrik: Klanhistoria: Calina 
